.png)
.svg)
Varning: Just nu skickas sms ut om obetald faktura från avsändare som uppger sig vara Inkasso Marginalen. Lämna aldrig ut kortuppgifter och svara inte på sms eller e-post som ber dig logga in med Bank-ID, koder eller lösenord.
När din kund inte betalar en faktura i tid påverkar det snabbt företagets kassaflöde och likviditet. Försenade betalningar kan skapa osäkerhet i verksamheten och i värsta fall leda till kreditförluster. Därför är det viktigt att du har tydliga rutiner för hur indrivning av skulder och obetalda fakturor ska gå till.
Här går vi igenom hur processen för skuldindrivning fungerar, vilka steg som ingår och hur vi på Inkasso Marginalen kan hjälpa dig som företagare att hantera sena betalningar på ett professionellt och ansvarsfullt sätt.
Indrivning är samlingsnamnet för processen att kräva in en skuld. Det kan röra sig om allt från en obetald faktura till större fordringar mellan företag. Processen följer vanligtvis en tydlig struktur där målet först är att få den som är skyldig pengar att betala frivilligt.
För att påbörja indrivningen av en skuld måste fordran vara giltig och betalningen ha förfallit. Så snart en faktura passerat förfallodatum utan att betalning kommit in kan processen inledas. Vanligtvis delas indrivningen upp i två delar: frivillig indrivning och rättslig indrivning. Den frivilliga delen syftar till att få gäldenären att betala utan att myndigheter behöver kopplas in. Om det inte fungerar kan ärendet gå vidare till Kronofogden.
När en faktura förblir obetald startar en kedja av åtgärder. De flesta företag börjar med att försöka lösa situationen genom dialog och påminnelser innan ärendet lämnas vidare till inkasso.
Det första steget när en kund inte har betalat är oftast att skicka en betalningspåminnelse. Det finns inget lagkrav på attskicka en påminnelse, men många företag gör det ändå för att behålla en brakundrelation och ge kunden en chans att betala skulden innan fler avgiftertillkommer.
En påminnelseavgift på upp till 60 kronor får tas ut om det avtalats i förväg.
Om kunden fortfarande inte betalar kan företaget lämna över ärendet till ett inkassobolag, såsom Inkasso Marginalen, för fortsatt indrivning. Då skickar inkassobolaget ett inkassokrav till den som är skyldig pengar.
Ett inkassokrav är ett formellt kravbrev som innehåller information om skulden, den ursprungliga fakturan, inkassoavgiften och eventuell dröjsmålsränta. Kravet ger gäldenären en sista möjlighet att betala innan ärendet kan gå vidare till rättsliga åtgärder. I många fall går det fortfarande att hitta lösningar i detta skede, till exempel genom en avbetalningsplan om gäldenären vill betala men inte kan betala hela skulden direkt.
Hela processen måste följa god inkassosed. Det betyder att gäldenären ska behandlas korrekt och att inkassobolaget inte får använda oskäliga avgifter eller otillåten press.
Om gäldenären fortfarande inte betalar kan ärendet skickas vidare till Kronofogden genom en ansökan om betalningsföreläggande. Ansökan innehåller information om skuldbeloppet, vem som är borgenär och gäldenär samt grunden för kravet. Kronofogden tar inte ställning till om kravet är rätt eller fel, utan ser till att gäldenären få rinformation om kravet.
När ansökan har skickats får gäldenären möjlighet att betala eller bestrida skulden. Om gäldenären bestrider kravet kan ärendet behöva avgöras i domstol. Om gäldenären inte svarar alls meddelar Kronofogden ett så kallat utslag, vilket fungerar som ett beslut om att skulden är fastställd. Då kan Kronofogden i vissa fall genomföra en utmätning för att driva in pengarna.
När en skuld går vidare till indrivning tillkommer det ofta olika avgifter och kostnader. Dessa regleras i lag och ska täcka det administrativa arbete som uppstår för den som kräver betalning. Vanliga kostnader är:
● dröjsmålsränta
Huvudregeln är att gäldenären ska stå för dessa kostnader så länge det ursprungliga kravet är korrekt.
Vid affärer mellan företag är det vanligt att indrivning av fordran påbörjas relativt snabbt jämfört med konsumentärenden. Företag är ofta mer beroende av ett stabilt kassaflöde och sena betalningar kan påverka allt från leverantörsbetalningar till investeringar och löneutbetalningar. Vid affärer mellan företag finns dessutom större avtalsfrihet än vid konsumentfordringar. Det innebär att företag i många fall kan avtala om högre dröjsmålsränta eller särskilda betalningsvillkor.
Det är också vanligt att företag snabbare lämnar över ärenden till inkasso för att markera vikten av att betalningsvillkoren följs. En tydlig och konsekvent kravhantering signalerar att sena betalningar tas på allvar och kan samtidigt bidra till att förbättra betalningsdisciplinen hos kunderna.
Samtidigt är det viktigt att indrivningen sker professionellt och enligt god inkassosed. Många företag vill kunna fortsätta ha en affärsrelation med kunden även efter att skulden reglerats. Därför handlar effektiv skuldhantering om att få betalt och samtidigt balansera affärsmässighet med ett korrekt och respektfullt bemötande.
På Inkasso Marginalen hjälper vi företag med hela processen kring indrivning av skulder och obetalda fakturor. Vi arbetar alltid enligt god inkassosed och anpassar hanteringen efter varje ärende.
Genom effektiva rutiner och professionellkravhantering kan vi hjälpa ditt företag att få bättre kontroll över era fordringar och minska risken för sena betalningar.
Kontakta oss så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa dig.
Indrivning innebär att försöka få betalt för en skuld som inte betalats i tid.
Indrivning är ett bredare begrepp som omfattar hela processen att få betalt för en skuld. Inkasso är en del av indrivningsprocessen och innebär att ett inkassokrav skickas enligt reglerna i inkassolagen.
Vanligtvis börjar processen med en betalningspåminnelse och fortsätter därefter med inkasso och eventuellt Kronofogden.
Kronofogden kan fastställa skulden och i vissa fall genomföra utmätning. Gäldenären kan även få en betalningsanmärkning.
Ja, du får ta ut exempelvis påminnelseavgift, inkassoavgift och dröjsmålsränta enligt gällande regler.
Fordringar preskriberas normalt efter 10 år mellan företag och efter 3 år mot konsumenter, om preskriptionen inte avbryts.
.webp)
